PIMvendors

Kunskapsbank · Core ·

Core · Guide

Produktdata för foodservice i Nederländerna: vad grossister och cateringföretag behöver

  1. 01Modell
  2. 02Ifyllnad
  3. 03Kontroll
  4. 04Publicering
  5. 05Underhåll

En livsmedelstillverkare som säljer till dagligvaruhandeln vet oftast vad handeln vill ha av produktdatan. Foodservice ställer andra frågor. Hur tillagas produkten? Hur många portioner ger en kartong? Vad ska stå på allergenlistan i köket? Den här guiden är för tillverkare och varumärkesägare inom livsmedel och dryck i Nederländerna, Belgien och Tyskland. Den gäller dig som levererar till nederländska foodservicegrossister, cateringföretag och andra som serverar mat utanför hemmet. Guiden är ingen juridisk rådgivning, så stäm av reglerna med ditt kvalitets- eller juridikteam.

Så skiljer sig foodservice från detaljhandeln

I detaljhandeln är det en konsument som läser din produktdata. I foodservice är det ett proffs: en kock som planerar en meny, en inköpare på ett cateringföretag, en dietist på ett äldreboende. De behöver samma etikettdata, plus data om hur produkten fungerar i ett kök.

FrågaButikshyllanKöket
Vem läser datanKonsumentenKock, cateringföretag, inköpare, dietist
Enhet som räknasKonsumentenhetenKartong, innerförpackning och enheten i den
AnvändningFärdig att äta eller enkel tillagning hemmaTillagningsmetod, regenerering, användning i rätter
MängdNettokvantitetPortioner per förpackning, portionsstorlek, utbyte
FörvaringFörvaringsvillkor och datummärkningÄven förvaring efter öppning eller upptining
AllergenerPå etiketten för konsumentenFörs vidare av cateringföretaget till gästerna

I praktiken letar foodservicekunder efter de här attributgrupperna:

  • Tillagning och användning. Metod (ugn, kombiugn, fritös), från fryst eller upptinat, tider och temperaturer, lämpliga användningsområden.
  • Portioner och utbyte. Portioner per förpackning, portionsvikt och utbyte efter tillagning eller upptining, så att köket kan räkna ut sin kostnad per portion.
  • Förpackningsnivåer. Enhet, innerförpackning och kartong, var och en med eget GTIN om nivån handlas, plus mått, vikter och antal per nivå.
  • Förvaring och hållbarhet. Förvaringstemperatur, återstående hållbarhet vid leverans och hållbarhet efter öppning eller upptining.
  • Allergener och specialkost. De 14 allergenkategorierna i bilaga II, med ”innehåller” skilt från ”kan innehålla”.
  • Dokument. Produktspecifikationen, certifikat och underlag för påståenden. Se påståenden om livsmedel och underlag enligt EmpCo.

Grundposten för ett livsmedel går vi igenom i PIM för livsmedel och dryck.

Allergeninformation utanför hemmet

Förordning (EU) nr 1169/2011 behandlar livsmedel som inte är färdigförpackade på ett annat sätt än livsmedel på en hylla. Enligt artikel 44 är allergenuppgifterna i artikel 9.1 c obligatoriska när livsmedel erbjuds till slutkonsumenten eller till storhushåll utan att vara färdigförpackade. Medlemsstaterna får bestämma hur informationen ska göras tillgänglig. Artikel 2.2 d nämner restauranger, personalmatsalar, skolor, sjukhus och cateringföretag som exempel på storhushåll.

Två andra bestämmelser gäller leverantören direkt. Artikel 8.6 kräver att den som levererar icke färdigförpackade livsmedel, avsedda för slutkonsumenten eller för storhushåll, för vidare informationen om dem till den aktör som tar emot livsmedlen. Artikel 8.7 gäller färdigförpackade livsmedel som levereras till storhushåll för att beredas, bearbetas, delas eller styckas. För dem får de obligatoriska uppgifterna stå på handelsdokument som följer med livsmedlen eller som skickas före eller samtidigt med leveransen. Livsmedlets beteckning, datummärkningen, villkoren för förvaring eller användning och företagets namn och adress måste ändå stå på ytterförpackningen. För en leverantör inom foodservice är produktspecifikationen och dataflödet alltså en del av den juridiska informationskedjan.

Nederländerna kompletterar artikel 44 med två regelverk. Warenwetbesluit informatie levensmiddelen gör det möjligt att beivra brott mot artikel 44.1 a och låter ministern bestämma hur informationen ska ges. Warenwetregeling allergeneninformatie niet-voorverpakte levensmiddelen gäller sedan 13 december 2014. Den kräver en väl synlig upplysning om var allergeninformationen finns, och att informationen finns skriftligt eller elektroniskt. Muntlig information är tillåten bara om personalen kan ge den före köpet, om informationen finns skriftligt eller elektroniskt för personalen och NVWA, och om en synlig upplysning uppmanar gästerna att fråga efter den.

NVWA:s vägledning om allergener i oförpackade livsmedel vänder sig direkt till leverantörerna. Den som levererar oförpackade livsmedel måste ge sina kunder så mycket information att de i sin tur kan informera sina kunder om allergener. Ett cateringföretags allergenlista blir aldrig bättre än den data som leverantörerna skickar.

För färdigförpackade produkter meddelade NVWA den 18 december 2025 att nya regler för försiktighetsmärkning av allergener (”kan innehålla”) gäller från 1 januari 2026. Vid sina inspektioner kontrollerar myndigheten etiketterna mot reglerna. Om en varning ska stå med avgörs av en riskanalys mot referensvärden. Datamodellen för båda typerna av allergeninformation beskriver vi i allergendata i ett PIM.

Var produktdata för foodservice utbyts i november 2026

Det finns två knutpunkter för datautbyte i nederländsk foodservice: PS in foodservice och GS1 Data Source. Båda är i drift i november 2026.

PS in foodservice

PS in foodservice är en nederländsk databas med produktinformation för foodservicemarknaden. I sitt meddelande om den nya ägaren beskriver den sig som den centrala databasen för produktspecifikationer och som marknadsstandard för information om produkter och leveranskedjan i nederländsk foodservice. Producenterna lämnar sin produktinformation en gång, enligt sidan för producenter. Grossisterna kopplar sin webbutik eller sitt system till PS-databasen, enligt sidan för grossister. Den öppna produktsökningen heter Foodbook.

Matilda FoodTech meddelade att PS in foodservice blir en del av det svenska företaget. PS in foodservice skrev att den nuvarande ledningen blir kvar och att ingenting ändras för kunder och partner. Matilda FoodTech köpte också Erudus i Storbritannien. I ett pressmeddelande från 2 december 2025 om det köpet skrev företaget att det nu har Erudus, Dabas i Sverige och PS in foodservice under samma tak.

På sin sida för producenter som fått en förfrågan från en kund skriver PS in foodservice att den har kopplingar till ERP- och PIM-system och till GS1. På sidan om Sligros uppmaning till leverantörer lägger den till att produktinformation som kommer via GS1 saknar vissa uppgifter som PS Impact Score behöver (ursprungsland per ingrediens och ingrediensernas andel i procent). De uppgifterna lägger leverantörerna till i PS in foodservice.

GS1 Data Source

GS1 Nederland beskriver GS1 Data Source som datapoolen för att dela produktinformation. Tillverkare och grossister delar data med sina kunder, och detaljhandlare, grossister och sjukhus tar emot den. För livsmedel driver GS1 Nederland poolen inom sin sektor för livsmedel, hälsa och skönhet, och anger en release den 14 november 2026. GS1 Belgium & Luxembourg publicerar datamodellen GS1 Benelux för FMCG och foodservice, som gäller produktdata som utbyts via GDSN. Hur poolen fungerar för dagligvaruhandeln förklarar vi i GDSN för livsmedel i Nederländerna.

Vad det betyder för en leverantör

En kund kan peka ut någon av de två, en annan datapool eller en egen portal. Fråga innan du bygger ett flöde: vilken datapool eller portal, vilken datastandard och vilket GLN eller konto gäller?

Vad en grossist kräver: ett offentligt exempel

Sligro Food Group publicerar sina krav i en leverantörshandbok. Utgåvan från januari 2026 slår fast:

  • Data före listning. Leverantören registrerar fullständig och korrekt artikeldata i god tid i den datapool som avtalats med inköparen, innan produkten kommer in i sortimentet.
  • Kanaler. GS1 är Sligros klara förstahandsval. Handboken räknar upp Superunie (bara för artiklar som köps via Superunie), GS1 (logistikdata för livsmedel och non-food och etikettdata för livsmedel, publicerade till Sligros GLN), My Product Manager, PS in foodservice och Sligros egen leverantörsportal.
  • Varumärken exklusiva för Sligro. Data för livsmedel och färskvaror under varumärken som är exklusiva för Sligro går alltid via PS in foodservice. Leverantörer som publicerar där ombeds lämna data till PS Impact Score, som räknar ut produktens CO2-utsläpp.
  • Riktlinjer för data. Ett unikt och giltigt GTIN, en GPC-brickkod, TARIC-koden, beredskap att leverera data på nederländska, engelska, tyska och franska, packshots på minst 2 401 pixlar med vit bakgrund eller utan bakgrund och med GTIN i filnamnet, samt förpackningskomponent, vikt och material.
  • Kostnader. Kostnader som felaktig eller ofullständig artikeldata orsakar debiteras leverantören, till exempel en förpackningsskatt som påförs på grund av fel förpackningsdata.
  • Framförhållning. Ändringar av en artikel och avlistningar aviseras minst nio veckor i förväg.

Handboken ber också leverantörer av produkter som omfattas av EU:s avskogningsförordning om den information Sligro behöver. Se EUDR och produktdata för livsmedel.

Det här är en grossists regelbok, inte en branschstandard. Andra kunder ställer egna krav. Ha därför en kravprofil per kund i stället för en enda generell export.

Fem steg till produktdata som är redo för foodservice

  1. Modellera

    Lägg till en attributgrupp för foodservice: tillagning, portioner och utbyte, förpackningsnivåer, förvaring efter öppning, och allergener i fasta värdelistor där ”innehåller” och ”kan innehålla” hålls isär. Lägg till de klassificeringskoder kunderna frågar efter, till exempel GPC-brickkoden. Se produktklassificering: GS1, ETIM och ECLASS.

  2. Fyll i

    Hämta varje värde från det team som äger det: specifikationen från produktutveckling, allergener från kvalitet, förpackningsmått från logistik, bilder från marknad. Registrera en ansvarig för varje attribut, så att det alltid finns någon som äger en lucka.

  3. Kontrollera

    Validera innan något lämnar huset. Allergenerna ska stämma med ingrediensförteckningen och antalen ska gå ihop från enhet till kartong. Varje nivå som handlas ska ha ett GTIN, och varje kunds obligatoriska fält ska vara ifyllda. Se produktdatakvalitet och datastyrning (data governance).

  4. Publicera

    Skicka den godkända versionen till den knutpunkt som varje kund har pekat ut, och till rätt GLN eller konto. Publicera till detaljhandel och foodservice från samma godkända post.

  5. Underhåll

    Se en receptändring som en dataändring. Uppdatera allergener och specifikation först, publicera till varje datapool samma dag och respektera kundernas aviseringstider. Gå igenom dina mappningar igen när en datapool släpper en ny release.

PIM-systemets roll

Ett system för produktinformationshantering (PIM) ersätter inte datapoolerna. Det förser dem med data. Så här kan det se ut för en leverantör som säljer till både detaljhandel och foodservice:

En produktpost förser knutpunkterna för både detaljhandel och foodservice med dataData flödar från Recept, Kvalitet, Förpackning, Logistik och ERP in i PIM. Stegen i PIM är modellera, fyll i, kontrollera, publicera och underhåll. Den godkända posten publiceras sedan till GS1 Data Source, PS in foodservice, Grossistportaler, Detaljhandel och Webbutik.KällorKanalerReceptKvalitetFörpackningLogistikERPGS1 Data SourcePS in foodserviceGrossistportalerDetaljhandelWebbutikPIM1Modellera2Fyll i3Kontrollera4Publicera5UnderhållEn produktpost förser knutpunkterna för både detaljhandel och foodservice med dataData flödar från Recept, Kvalitet, Förpackning, Logistik och ERP in i PIM. Stegen i PIM är modellera, fyll i, kontrollera, publicera och underhåll. Den godkända posten publiceras sedan till GS1 Data Source, PS in foodservice, Grossistportaler, Detaljhandel och Webbutik.KällorKanalerReceptKvalitetFörpackningLogistikERPGS1 Data SourcePS in foodserviceGrossistportalerDetaljhandelWebbutikPIM1Modellera2Fyll i3Kontrollera4Publicera5Underhåll
En produktpost förser knutpunkterna för både detaljhandel och foodservice med data
  • En post med en gemensam kärna. Identitet, ingredienser, allergener, näringsvärden och etikettdata underhålls en gång för alla kanaler.
  • Attributgrupper per kanal. Texter för konsumenten ligger i en grupp. Tillagning, portioner och kartongdata ligger i en annan. Varje kundprofil anger vilka fält som är obligatoriska.
  • Sortiment per kanal. Storköksförpackningar är egna handelsartiklar, så PIM-systemet bestämmer vilka artiklar som går till vilken datapool och kund.
  • Datapoolen är knutpunkten för utbytet. Redigera i PIM-systemet, inte i datapoolens webbgränssnitt, annars glider de två isär. Se PIM, PXM och verktyg för kanalpublicering.
  • ERP äger priser och villkor. Priser, villkor och order stannar i ERP. Se var ERP slutar och PIM börjar.

Checklista för leverantörer

  • Fråga varje foodservicekund vilken datapool eller portal, vilken datastandard och vilket GLN eller konto den väntar sig.
  • Lägg till en attributgrupp för foodservice: tillagning, portioner och utbyte, förpackningsnivåer, förvaring efter öppning.
  • Lagra allergener i fasta värdelistor, med ”innehåller” och ”kan innehålla” isär och en riskanalys bakom varje varning.
  • Ge varje förpackningsnivå som handlas ett GTIN med mått, vikter och antal.
  • Koppla specifikation och certifikat till posten, med giltighetsdatum.
  • Publicerar du via GS1 och har en kund som använder PS Impact Score? Kontrollera vilka extra uppgifter PS in foodservice ber om.
  • Kom överens om vem som uppdaterar vad när ett recept ändras, och hur snabbt varje kanal följer med.

Så går du vidare

Båda verktygen är gratis och oberoende av varje PIM-leverantör.

Osäker på om du behöver ett PIM än?

En kort kontroll som visar om ett eget PIM-system hjälper din produktkatalog, eller om kalkylblad och ERP fortfarande räcker.

Kolla om PIM passar

Redo att jämföra PIM-leverantörer?

Svara på frågor om storlek, bransch och måstekrav. Du får en rangordnad kortlista (shortlist).

Bygg min PIM-kortlista

Vanliga frågor

Hur skiljer sig produktdata för foodservice från produktdata för detaljhandeln?

Data för detaljhandeln skrivs för en kund som läser en hyllkantsetikett eller handlar i en webbutik. Data för foodservice läses av kockar, cateringföretag och inköpare som tillagar, portionerar och serverar produkten. Därför behövs också tillagningsanvisningar, portioner och utbyte, uppgifter om kartong och innerförpackning samt förvaring efter öppning. Etikettens lagstadgade uppgifter är desamma. Till det kommer de uppgifter som köket behöver.

Behöver ett cateringföretag allergeninformation från sina leverantörer?

Ja. Artikel 44 i förordning (EU) nr 1169/2011 gör allergeninformation obligatorisk för livsmedel som erbjuds utan att vara färdigförpackade, till exempel rätter som serveras på restauranger, i personalmatsalar och i vårdens kök. NVWA säger att den som levererar oförpackade livsmedel ska ge sina kunder så mycket information att de i sin tur kan informera sina kunder. Cateringföretagets allergenlista hänger alltså på leverantörens data.

Vad är PS in foodservice?

PS in foodservice är en nederländsk databas med produktinformation för foodservicemarknaden. Producenter underhåller sina produktspecifikationer där, och grossister kopplar sina system till databasen för att ta emot dem. Matilda FoodTech, ett svenskt mjukvaruföretag inom foodservice, har meddelat att det har köpt PS in foodservice. I november 2026 är databasen i drift.

Utbyts nederländsk produktdata för foodservice via GS1 Data Source eller PS in foodservice?

I november 2026 via båda. GS1 Nederland beskriver GS1 Data Source som datapoolen där tillverkare och grossister delar produktinformation med sina kunder. Sligro Food Groups leverantörshandbok anger GS1 som klart förstahandsval, men kräver PS in foodservice för livsmedel under varumärken som är exklusiva för Sligro. Fråga varje kund hur den vill ta emot datan.

Vad kräver en nederländsk foodservicegrossist av sina leverantörer?

Kraven skiljer sig från kund till kund. Ett offentligt exempel är Sligro Food Groups leverantörshandbok från januari 2026. Den kräver fullständig artikeldata i den överenskomna datapoolen, ett giltigt GTIN, en GPC-brickkod, TARIC-koden, packshots på minst 2 401 pixlar och uppgifter om förpackningen. Kostnader som fel data orsakar debiteras leverantören.

Behöver jag ett separat PIM för foodservice?

Oftast inte. En och samma produktpost kan användas för både detaljhandel och foodservice. Det kräver en datamodell med en gemensam kärna (identitet, ingredienser, allergener, näringsvärden) plus attributgrupper och sortiment per kanal. PIM-systemet förser varje datapool eller kundportal med data, och priser och villkor stannar i ERP.

Diagnos

Behöver du faktiskt ett PIM?

Kör komplexitetsindexet innan du budgeterar programvara eller tar in en systemintegratör.

Starta bedömningen

Mötet hålls på engelska.

Budget

Gör en första TCO

Översätt katalogens form till ett kostnadsintervall över tre år, på under tio minuter.

Öppna kostnadskalkylen

Mötet hålls på engelska.